Vilka länder är i krig idag?

Vilka länder är i krig idag? En översikt över världens aktiva konflikter

Att fråga vilka länder som är i krig idag är mer än en geografisk övning. Det är en fråga som berör miljontals människors liv, internationell politik och global säkerhet. Under 2024 rapporterades 61 väpnade konflikter i 36 länder, en siffra som är den högsta sedan andra världskriget. Detta innebär att nästan en tredjedel av FN:s medlemsstater på något sätt är direkt involverade i krig eller väpnade stridigheter. Även om många av dessa konflikter är lågintensiva och sällan når internationella rubriker, finns det flera stora och mycket dödliga krig som dominerar nyhetsflödet och påverkar global stabilitet. I denna artikel går vi igenom de mest centrala konflikterna just nu, med data fram till juni 2025, och förklarar vad som driver dem.

Kriget i Ukraina: En fortsatt storskalig konflikt

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som inleddes i februari 2022, är fortfarande den mest omfattande väpnade konflikten i Europa sedan 1945. Under 2024 och in i 2025 har striderna fortsatt med hög intensitet längs en frontlinje som sträcker sig över flera hundra kilometer. Ukrainska styrkor har genomfört motoffensiver samtidigt som Ryssland har anpassat sin taktik och ökat användningen av artilleri och drönare. Båda sidor lider av stora förluster, och kriget har orsakat en massiv flyktingvåg med miljontals människor på flykt inom och utanför Ukraina. Den humanitära situationen är kritisk, särskilt under vintermånaderna då infrastruktur för el och värme systematiskt attackeras.

Det som skiljer detta krig från många andra är den globala uppmärksamheten och de omfattande sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland. Samtidigt har kriget lett till en omprövning av försvarspolitiken i hela Europa, med ökade militärbudgetar och ett utvidgat Nato. Trots flera diplomatiska initiativ har inget genombrott för fred uppnåtts. Parterna står långt ifrån varandra i sina krav, och kriget ser ut att bli långvarigt.

Israel och Hamas: Kriget i Gaza som sprider sig

Konflikten mellan Israel och Hamas är en av de mest komplexa och blodiga i modern tid. Efter terrorattacken den 7 oktober 2023 inledde Israel en omfattande militär operation i Gaza som fortsatt under hela 2024 och 2025. Striderna har orsakat en enorm humanitär katastrof med över 40 000 döda enligt lokala hälsomyndigheter, och stora delar av Gazaremsan har lagts i ruiner. Civila lider brist på mat, vatten och sjukvård, och FN har flera gånger varnat för svält.

Samtidigt har konflikten eskalerat till en regional kris. I juni 2025 såg vi en allvarlig upptrappning mellan Israel och Iran, med över 20 länder direkt eller indirekt involverade i spänningarna. Hizbollah i Libanon, huthierna i Jemen och andra proxygrupper har öppnat nya fronter. Detta innebär att vad som började som en lokal konflikt i Gaza nu hotar att dra in hela Mellanöstern i ett storkrig. För att förstå den fulla omfattningen av dessa händelser rekommenderas PRIO:s analyser, som löpande redovisar förändringar i konfliktbilden.

Inbördeskriget i Sudan: En glömd katastrof

Sudan befinner sig i ett brutalt inbördeskrig mellan den reguljära armén (SAF) och paramilitära Rapid Support Forces (RSF). Konflikten bröt ut i april 2023 och har sedan dess eskalerat till en av världens allvarligaste humanitära kriser. Över 8 miljoner människor har drivits på flykt, och båda parter anklagas för grova brott mot mänskligheten, inklusive massakrer och sexuellt våld. Staden Khartoum och regionen Darfur har drabbats särskilt hårt.

Den sudanska konflikten har djupa rötter i landets historia av militärkupper, etniska spänningar och kamp om naturresurser. Trots flera internationella medlingsförsök har vapenvilorna brutits gång på gång. Kriget har också fått regionala konsekvenser, med flyktingströmmar som når grannländerna Tchad, Egypten och Sydsudan. Världssamfundet har kritiserats för att inte göra tillräckligt för att stoppa våldet.

Andra pågående konflikter du bör känna till

Förutom de tre stora krigen pågår en rad andra väpnade konflikter runt om i världen. Här är en lista över de mest betydande:

• Jemen: Kriget mellan den internationellt erkända regeringen och huthierna fortsätter, med Saudiarabiens och Irans inblandning.

• Syrien: Inbördeskriget är fortfarande aktivt, om än med lägre intensitet, med flera olika aktörer som kontrollerar olika delar av landet.

• Myanmar: Militärjuntan kämpar mot en rad etniska väpnade grupper och demokratiförsvarare, vilket lett till en omfattande humanitär kris.

• Demokratiska republiken Kongo (DRC): M23-rebellerna har återupptagit striderna i Nordkivu, vilket lett till massflykt och etniskt våld.

  

• Somalia: Al-Shabaab fortsätter att utföra attacker mot regeringsstyrkor och civila, trots pågående militära operationer.

• Burkina Faso, Mali och Niger: Dessa Sahelländer lider av jihadistiskt våld och politisk instabilitet efter flera militärkupper.

• Haiti: Våldsamma gäng har tagit kontroll över stora delar av huvudstaden Port-au-Prince, och landet är i praktiken i inbördeskrigsliknande tillstånd.

• Venezuela och Guyana: En territoriell tvist om regionen Essequibo har eskalerat militära spänningar, även om fullskaligt krig har undvikits hittills.

  

Var och en av dessa konflikter har sina egna orsaker och dynamiker, men gemensamt är att de lider av brist på internationell uppmärksamhet och resurser för fredsbyggande.

En tabell över de mest omfattande konflikterna

För att ge en tydligare bild av situationen följer en tabell över de största pågående krigen med information om antal döda och flyktingar. Siffrorna är uppskattningar baserade på rapporter från 2024 och 2025.

Dessa siffror visar att de humanitära konsekvenserna av krig är enorma, oavsett om konflikten är globalt uppmärksammad eller inte.

Varför har antalet krig ökat?

Forskare vid Institutionen för fredsforskning i Oslo (PRIO) har visat att antalet väpnade konflikter i världen har ökat stadigt sedan 2010-talet. År 2024 var det högsta sedan andra världskriget, med 61 konflikter i 36 länder. Detta motsvarar att nästan en tredjedel av UN:s medlemsstater är direkt påverkade. Orsakerna är flera: en svagare global stormaktsordning, ökad geopolitisk rivalitet mellan USA, Kina och Ryssland, och en spridning av icke-statliga aktörer som terrorgrupper och paramilitära organisationer.

Många av dagens konflikter är så kallade hybridkrig, där vanliga militära medel blandas med cyberattacker, desinformation och ekonomisk krigföring. Detta gör dem svårare att lösa med traditionella diplomatiska medel, eftersom parterna ofta har otydliga mål och använder oregelbundna metoder. Samtidigt har det internationella samfundets förmåga att ingripa försvagats, särskilt i FN:s säkerhetsråd där vetorätten ofta blockerar beslut.

Vad innebär detta för framtiden?

Att så många människor lever i krigszoner är en av vår tids största utmaningar. Förutom det direkta lidandet leder krigen till fattigdom, förstörd infrastruktur och en förlorad generation barn som växer upp utan skola eller trygghet. Flyktingströmmarna sätter press på grannländer och på länder längre bort, vilket skapar politisk instabilitet även i regioner som inte är direkt drabbade.

Det finns dock hopp. Fredsavtal har nyligen slutits i flera konflikter, och diplomati fortsätter att vara det viktigaste verktyget för att minska våldet. Organisationer som PRIO och andra forskningsinstitut arbetar kontinuerligt med att kartlägga och analysera konflikter för att ge beslutsfattare bättre underlag. För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet rekommenderas den detaljerade rapporten från CNN Brasil, som löpande uppdateras med nya data om aktiva konflikter. Dessutom är uppskattningen att antalet krig kan minska om det globala samarbetet stärks och om fokus läggs på förebyggande åtgärder snarare än på militära insatser i efterhand.

Sammanfattningsvis är det viktigt att förstå att krig inte är isolerade händelser. De påverkar oss alla, genom migration, ekonomiska konsekvenser och förändrade maktbalanser. Att hålla sig informerad och kräva politiskt ansvarstagande är ett sätt att bidra till en fredligare värld. Vi bör också komma ihåg att bakom varje siffra i tabeller och rapporter finns människor med drömmar och rädslor, precis som vi själva.

Referenser och vidare läsning

För den som vill verifiera uppgifterna eller fördjupa sig i ämnet finns flera tillförlitliga källor. Institutet för fredsforskning i Oslo (PRIO) publicerar årligen sin Global Conflict Tracker, som utgör grunden för mycket av den data som presenteras här. Se deras officiella rapport på deras webbplats. Wikipedia på portugisiska erbjuder en omfattande lista över aktuella konflikter, vilken ständigt uppdateras av redaktörer med sakkunskap. IFSC Verifica har analyserat frågan om huruvida världen är på väg mot ett nytt världskrig, med hänvisning till historiska paralleller och aktuella spänningar. Dessa källor har använts för att säkerställa att informationen i denna artikel är korrekt och aktuell.